Ekonomi ur ett etniskt perspektiv 2 -Korruption

corruption-759

Det är vetenskapligt fastställt att mångkulturella samhällen är mer korrupta än homogena. Hur ser då framtiden ut för Sverige?

”It is our turn to eat” sade medlemmarna ur Kikuyuru stammen när deras kandidat Mwai Kibaki blev vald till president i Kenya 2002. Det är en vanligt förekommande sed i arabvärlden och i Afrika är att sparka civilanställda och ersätta dem med folk från sin egen klan vid en valseger. Detta är inte enbart av säkerhetsskäl utan även för att direkt kunna berika sin egen grupp med hjälp av skattemedel och kunna dela ut fördelaktiga statliga kontrakt till företag som kontrolleras av sina egna. Om man googlar ”ethnic corruption” så handlar de flesta resultaten om Afrikanska länder som är fraktionaliserade mellan olika stammar, klaner, etnisiteter eller religons samfund men denna praxis gäller även i mellanöstern. Tilliten i dessa samhällen är väldigt låg och det pågår en evig konflikt mellan grupper för att tillskansa sig ekonomiska resurser.

I västvärlden och kanske framför allt i Sverige så har vi ett såkallat ”high-trust society” vilket innebär att tilliten är eller åtminstånde var väldigt hög i samhället. Man betalade sin skatt och förväntade sig att polis, domstolar, sjukvård, äldrevård med mera skulle fungera. Att ljuga för myndigheter för att kunna fuska sig till bidrag ansågs tidigare vara väldigt fult i Sverige, stödet eller hjälpen fanns ju där för de behövande. Numera när Sveriges befolkning består till ca 15% av invånare från ”low-trust societies” så är bidragsfusk vida utbrett. Just kollisionen mellan dessa världar har lett till att missbruket av allmänna medel har exploderat. Tänk er det svenska folket som jobbar och sliter och en betydande del av mervärdet av arbetet i form av skatt dukas upp på ett stort bord som invandrare och profitörer tränger sig upp till för att ta för sig av genom lögner och skådespeleri. Ett intressant exempel på detta är att det har satts i system att importera handikappade från utlandet hit för att kunna uppbringa assistansersättning samt kunna avlöna släktingar till denne. Kommunala medel samt politisk makt i Sigtuna riktades direkt för att gynna syrianerna   den etniska minoritet som hade lyckats kuppa sig in i Socialdemokraterna som styrde kommunen. I Märsta avslöjades det redan 2009 att en anställd på migrationsverket sålde uppehållstillstånd för 30000kr till ”flyktingar” så de kunde få stanna i Sverige och ställa vid bidragstråget resten av livet.  Dessa exempel är är bara toppen av isberget man kan visa upp när ”low-trust” och ”high trust” människor beblandas.

Frågan som kvarstår är dock, hur kommer detta att påverka Sverige på längre sikt? Man kan anta att i och med befolkningen som lever på allmäna bidrag och inte har några moraliska problem med att roffa från skattemedlen ökar så kommer även skattetrycket att göra det. Skatterna kommer att höjas och statens och den kommunala servicen kommer troligen att försämras ytterliggare. Ta det ovan nämnda exemplet på importen av handikappade från utlandet och med tanke på de drastiska nedskärningarna Försäkringskassan har gjort på den senaste tiden så innebär detta att varje bidragscharlatan från utlandet tar resurser från en faktisk svensk behövande. Detta kommer i sin tur erodera skattemoralen bland svenskarna. Om man inte får det man betalar för kommer man bli mindre angelägen att betala nästa gång.

Det svenska välfärdssystemet bygger inte på offentlig kontroll utan på svenskarnas inre självkontroll, samhällsmoralen är det huvudsakliga fundamentet för hela vårt samhälle. Med en etnisk svensk stat byggdes detta inte politiskt utan på den svenska befolkningens slit, det direkt omvända förhållandet infinner sig dock under mångkulturen. Varje svensk tvingas nu välja mellan sin inre moraliska kall eller det rationella valet, antingen deltar vi skådespelet och står hopplöst lojala emot systemet, eller också tvingas vi apa efter det primitiva beteende som importeras med statens goda minne.

/Gekko

Detta är del 2 i vår serie om Ekonomi ur ett etniskt perspektiv, del 1 hittar ni här.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s