Ekonomi ur ett etniskt perspektiv del 1.

etniskt

Bilden föreställer raskravallerna som ägde rum i Indonesien 1998, då indonesier plundrade butiker som drevs av kineser och våldtog kinesiska kvinnor. Vad var det som ledde till dessa rasmotsättningar? Svaret är ekonomin.

Den amerikansk-kinesiska författarinnan Amy Chua skrev en bok redan 2003 som hette World on fire med under titeln ”How exporting free market democracy breeds ethnic hatred and global instability”. I boken redogör hon hur etnocentrerade minoriteter tenderar att dominera ett främmande folks nationella ekonomi. Det främsta exemplet hon lyfter fram i boken är Filippinerna där den etniska kinesiska befolkningen endast är 4% av den totala befolkningen men kontrollerar 60% av den fria (icke statliga) ekonomin. Hur invandrade kineser lyckades att uppnå detta på ett par generationer har både med kulturella och biologiska orsaker att göra. Kina är i grunden ett väldigt fattigt land, den största delen av landet består av obrukbar öken och bergslandskap. Att hacka fram ett leverne där kräver hårt arbete, långsiktighet och planering av de existerande resurserna. Kineser är kort sagt hårt arbetande och så snåla att de skriker när de skiter. Sydasiater har däremot en mycket mer geografisk fördel, varmt väder, bördig mark och rejäl nederbörd har gjort deras länder extremt bördiga. En bonde i Indonesien/Thailand/Filippinerna/Kambodja behöver inte arbeta och snåla på sina resurser för att överleva.

Vad blir då resultatet när kineser flyttar in i dessa länder? Kina hade en lång period av missväxt under 1840-talet och miljoner av kineser flydde landet för att överhuvudtaget kunna överleva, de kom främst från Guangdong provinsen , de spred ut sig i syd-ost Asien. Efter ett par generationer tillsammans med ursprungsbefolkningarna så skedde något. Då kineserna höll på varenda krona och investerade dessa för nästkommande generation så lyckades de gradvis köpa upp mer och mer av landets hårda tillgångar såsom mark/ fastigheter med mera. De flesta kineser bedrev egenföretagande och sparade pengarna de tjänade, detta lede naturligtvis till att de ansamlade rikedomar. de blev helt enkelt en ny aristokrati. Dessa tillgångar som kineserna införskaffade sig var de som en etnisk minoritet väldigt noggranna att se till att de stannade inom sin egen etniska grupp.

Ett exempel av detta är inte bara att de etniska kineserna var högst motvilliga att gifta sig utanför sin etniska bakgrund och på det sättet behålla familjens pengar inom sin egen grupp utan även att de har en utmärkande etno-centrisk mentalitet när det kommer till pengar. Jag skall ta ett exempel som jag hörde i början av 2000-talet av en god vän till mig som är fransman.

Bernard kan jag kalla honom även fast han heter något annat. Han och jag träffades när jag reste genom världen och vi träffades i Thailand. Han livnärde sig på att köpa hantverk och konst i Asien under vinterhalvåret och sälja det på utomhus marknader i Frankrike under sommarhalvåret. En sann levnadskonstnär och skön backpacker skulle man kunna sammanfatta honom som. Han berättade för att mig att han varje sommar följde en karavan av handelsmän som tillsammans besökte de stora utomhusmarknaderna i västra Frankrike. I denna karavanen så lärde han känna en kines som livnärde sig på att sälja kinesisk mat till besökarna som besökte marknaden.

Bernard gillar autentisk kinesisk mat och åt ofta i tältet som kinesen hade, de hade känt varandra i flera år. En sen kväll när säsongen för utomhusmarknader höll på att ta slut och Bernard planerade sin Asienresa så pratade han med kinesen. Det visade sig att Bernard hade två stora träskulpturer som var avbildade som kinesiska drakar som han inte hade lyckats sälja under säsongen. Bernard sade då till kinesen: Du kan få köpa de här två drakstatyerna för samma pris som jag köpte dem för i Asien. Bernard ville helt enkelt inte förlora sin investering och ville bara ha sina pengar tillbaka och frågade sin kinesiska ”vän” om de kunde komma till en affär. Kinesen svarade ”Nej nej Bernard de kommer jag inte köpa av dig även om de skulle passa utmärkt i min restaurang”. Varför, priset är ju jättebilligt och statyerna skulle passa utmärkt i din restaurang? frågade Bernard. Kinesen svarade: ”Jo men det är så här Bernard….du är inte kines…hade du  varit kines så hade jag betalat det dubbla priset som du begär bara för att du är kines, priset hade inte spelat någon roll om jag visste att jag hjälpte en annan kines”  Där tog konversationen slut, men jag tror att ni förstår poängen.

För att återknyta till bilden ovan så kan man dra ett par slutsatser. Indonesien hade efter en kort boom i ekonomin (billiga krediter alltså) kraschat. I mitten av 90-talet var de ”asiatiska tigrarna” det hetaste investeringsvärlden kände till. George Soros petade hål på Thailands bostadsbubbla som ledde till att hela korthuset i Asien rasade och så även Indonesien. Kineser hade varit etablerade i landet under en längre tid och dominerade stora delar av ekonomin. När arbetslöshet, förlorade investeringar ledde till ett raseri bland indonesierna så blev situationen explosiv. Indonesierna inte bara brände ner kinesägda affärslokaler utan gjorde även regelrätta ”home invasions” där de bröt sig in i kinesers hem, misshandlade männen och våldtog deras fruar och döttrar. Det var Indonesiernas frustration över den havererade ekonomin som ledde till detta, de var panka och såg hur kineserna hade det bra och det ledde till hat.

Hur blir det här relevant för oss här i Sverige? I och med att Sverige importerar mer och mer  människor från främmande kulturer som bosätter sig här och sällan lyckas komma ut i arbete så byggs ju naturligtvis grunden för en ny arg och krävande underklass upp. Samtidigt kan vi se hur ekonomiska strukturer av etno-centrisk karaktär blomma upp i folkgrupper som syrianer, kurder, kineser med flera, som är precis av samma karaktär som exemplet ovan. När den etniska dimensionen kommer in i ekonomin så kommer det för eller senare att leda till osämja eller rena konflikter.

Det här är den första delen av en serie artiklar då vi kommer belysa problematiken med mångkulturen ur ett ekonomiskt perspektiv. Följ bloggen (vi uppdaterar varje dag) så kan du läsa våra tankar till detta.

/Gekko

 

Annonser

En kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s